Att vara så här trött och samtidigt så vanvettigt rastlös?

Idag var jag och klippte mig hos J, det är alltid lika kul att se henne gnugga händerna när jag kommer in och höra henne förväntansfullt fråga: "Vad får jag göra idag?" Hon gillar min hästman, håret är tjockt, blankt och följsamt och utan störande virvlar och dessutom brukar jag alltid vara pigg på diverse experiment med både färg och form. Så blidde det inte idag, jag är tråkig nog att gilla den frisyren jag för tillfället har och eftersom det vankas student på tisdag tänkte jag behålla det här vinnande konceptet ett tag.

När jag stod och betalade ringde den alldeles för lilla och svårfunna mobilen och det var min bästaste vän i världen som inte mådde bra. Hon har gjort ett val som just då verkade helt rätt och nu kommer de känslomässiga konsekvenserna smygande och hon har det tungt. Jag är så glad att hon ringer mig när hon känner så - inte för att jag kan göra så mycket, varken på distans eller rent konkret för att förändra hennes situation, men det gläder mig ändå att hon ringer när det känns tufft och jag får hjälpa henne med det lilla jag kan.....

Efter vårt samtal, med snyft och tandagnisslan från hennes håll och präktiga förmaningar omväxlat med tröstande ord från mig for jag hem till A och A som rustade till kalas för sin son A (inte alls förvirrande va? *L*) Där bjöds det på lunch, jag fick en router - en trådlös sådan som jag nu ska försöka förstå mig på - samt en inbjudan att stanna på kalasmiddag. Hjärtans snällt - men att vara social mot hela dubbla släkten känns inte som ett högprioriterat område för mig just nu......Fru A följde mig demonstrativt ut genom ytterdörren och slog igen den bakom sig när svärmor äntrade via bakdörren, så jag förmodar att hon hade ungefär samma känslor som jag =)

Hemma igen hade jag nästintill handgemäng med Ängelen och hennes kompis B för att få dem att inse att man inte KAN/SKA/BÖR/FÅR sitta vid datorn hela dagen och nu har de gått ut ......äntligen! Förmodligen är jag en riktigt, riktigt dålig mamma som tycker att en vecka i taget räcker att umgås med Ängelen just nu och vore det inte för den överenskommelsen som finns mellan hennes far och mig så skulle jag med varm hand överlåta henne efter en vecka.

På sätt och vis längtar jag efter sommarlovet, förhoppningsvis kommer hon att må lite bättre när det släpper efter på krav och hon slipper undan vissa personer i skolan - men å andra sidan är kravlöshet inget positivt för Ängelen med sin "låt- gå" attityd. B är mindre lämpligt sällskap känner jag med all önskvärd tydlighet eftersom hon är av exakt samma skrot och korn och de nästan kappas om att vara vad de troligtvis uppfattar som coola - vilket bland annat innebär användningen av "runda ord" i min närhet. Att jag redan kan alla de orden, ja, till och med kunde dem långt innan fröknarna i fråga var födda, att jag inte blir generad då de används, att jag redan har hört de småfräcka sångerna de sjunger - jag vet inte vad som stör dem mest? Och varför de envisas med att fortsätta........Jag blir bara ännu tröttare......

Nu väntar balkongen med diverse tillbehör ------------------> Peace out!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...