har varit en känslomässig berg-och-dalbana, som vanligt ungefär ?

Jag vet inte om det är stress inför flytten, funderingar kring löneavtalet eller oro kring LAS-förhandlingarna eller något annat eller alltihop? Det känns ändå som om den värsta oron kring vad som händer på jobbet har lagt sig. Chefen var tillbaka i onsdags och vi hade ett bra prat tyckte jag. Men å andra sidan så vet jag att jag är oerhört naiv och godtrogen, vill så gärna att allt ska vara _bra_ att jag likt Rödluvan skuttar vidare i skogen...

Nåväl, lite ångestfladder i bröstkorgen går ju att leva med - ett tag iallafall. Jag har ju strategier för att hantera känslan men skulle ännu hellre vilja bli medveten om ursprunget till den så att jag kunde hantera den men ?????

Kanske är det också/återigen tidsomställningen som fladdrar? Jag är så oändligt trött fast det gått en vecka sedan det var dags. Och nu skymmer det redan...jag vet att jag har sagt det förut, och jag säger det igen: jag är inte skapt för att bo på den här breddgraden.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...