är rätt melankoliska på det stora hela, samtidigt som de kan vara lätt tragikomiska. Hela tjocka släkten samlas i kyrkan för att höra lille Kalle spela "Den blomstertid" på blockflöjt, och vetskapen om att hela släkten är där gör lille Kalle så nervös att det istället låter som om han spelar "House of the rising sun" - i moll! =(

Skolavslutningar markerar slutet på en tid - hence the melancoly - och idag har jag avverkat två. En på jobbet, med de "små" barnen - Fsk till 6:an, med ungar med ben fulla med spring i ljusa sommarkläder, traditionell höskrindsåkning för sexorna som nu är stora och ska byta skola till hösten, gnisslande instrument och trummande otåliga fötter mot kyrkans stengolv. Den andra var Ängelens, hon går ut åttan och sjöng på avslutningen - inte helt klockrent hela tiden, men GUD så modigt att gå upp och sjunga till enbart en akustisk gitarr för hela sjuan, åttan och deras närmast sörjande släktingar! *stolt mamma*

Betygen var väl inte heller helt klockrena - IG i geografi och gympa. Men hon är väl inte för intet sin mors dotter? ;-) I år var alla basämnena godkända, och det är ett stort lyft och tillika ett egoboost - nu VET hon att hon kan, det finns på papper! Jag har köpt svenska jordgubbar för att fira att nu är det officiellt sommar - jag har provsmakat ett par och de var goda, jag måste passa mig för att provsmaka ännu fler för vem vet, kanske, kanske är det nån av mina ungar som har tid att hälsa på en stund framåt kvällen. Egotrippad som jag är så hoppas jag inte det, för då blir det fler jordisar till mig! *ASG*

Vattenmelon, honungsmelon och jordgubbar blir en fantastisk lunch tillsammans med lite vaniljyoghurt. Jag längtar tills det blir lite billigare med dessa läckerheter, då ska jag frossssssssssssssa ordentligt!! *går och provsmakar en jordgubbe till*