är det dags att gå och sova, helgen har försvunnit i raketfart som tiden alltid gör när man har det trevligt.

Dagen igår blev en typisk "mellandag" när jag kom hem, helt slut efter att ha firat en toppenfin midsommar och jag tänkte tillbringa den platt i soffan, gärna slumrande framför något medelmåttigt tvprogram - så blev det dock inte eftersom telefonen hade andra planer för mig....nu var ju det på intet sätt otrevligt det heller, men det innebar ju att det inte blev någon vila och vid 20-hugget på kvällen såg jag små orangea zebror när jag blundade. Fast så dags var det ju ingen större idé att gå och sova för då hade jag bara vaknat vid 23 och varit smällpigg så jag parkerade vid datorn och kommunicerade en stund istället.

Vilket tyvärr resulterade i att jag fastnade och inte kom i säng förrän långt efter midnatt, mindre bra med tanke på att E som var en av telefonrösterna bjudit ut mig på brunch och jag gärna ville vara presentabel .....Det som var tänkt att bli en inte alltför långvarig träff blev tillslut ett åttatimmars intensivpass. Så underbart det är att ha träffat på en människa som jag kan prata med ALLT om. Inget är fel, skämmigt, underligt eller pinsamt utan allt kan ventileras och reflekteras över. Väldigt mycket funderingar och tankar delas, stöts och blöts och jag känner att tillsammans med E utvecklas jag som människa, får nya tankar och insikter som jag behöver för att komma vidare i livet. Det är dags, om man säger så!

Efter maratonpasset med E åkte jag vidare till A&A som tar "skalet" och familjen med sig och åker till Gotland på tisdag. Jag är inte avundsjuk det bittersta, tre veckor i en husvagn är inget jag längtar efter, inte heller efter att trängas med andra turister på en av Sveriges solsäkraste semesterplatser.....jag är nog lite eremit såvart och håller mig gärna borta från massorna. Fast en tripp till Östersjöfestivalen har jag blivit lovad (eller hotad med), vi får väl se hur det blir med den saken när det väl är dags för det?

Nu borde jag egentligen sova, det är ju jobb imorgon igen men jag har attans så svårt att somna utan lurvbollarna. En god vän som bestämt hävdar att han inte snarkar föreslog att han skulle spela in sina "lugna, jämna andetag" så jag skulle kunna lyssna till dem och somna lugnt och tryggt men jag vet inte - inte är det som att lyssna på när någon spinner av välbehag ;-) Fast å andra sidan kanske det är en fantastisk affärsidé, vi kan lansera det som "singelkvinnas natthjälp" tyckte han, och bli rika på kuppen. Jag är dock lite tveksam till den sloganen, den kan lätt missuppfattas *L*

"Natthjälp" eller inte, nu ska jag i alla fall krypa i säng och ladda batterierna lite inför morgondagen....