För ett antal år sedan infördes i vårt älskade fosterland rätten att välja. Nån slags demokrati har vi ju haft ganska länge, men nu utvidgades våra rättigheter enligt modell "vi gör som stora landet i väster" och vi fick dessutom "rätt" att välja elbolag, telebolag, nätleverantör, pensionsförvaltare samt fan och hans mormor. I mitt tycke snarare en "skyll dig själv princip" än en medborgerlig rättighet - på gott och ont, som så mycket annat här i livet.

Nu har jag fått möjlighet att välja själv igen, en möjlighet med begränsningar - med satta ramar men med ett för mig obedömbart smörgåsbord. Jag har nämligen "fått möjligheten" (läs villkorats) att få en jobbcoach. AF har fått ett antal pengar att lägga på just jobbcoaching och arbetspraktik för alla oss arbetslösa. En sorts konstgjord andning som får mig att fundera på varför inte alla dessa pengar läggs på att skapa riktiga jobb istället? Jag fick en länk att klicka på och därefter den enorma möjligheten att från fem fulla sidor med aktörer välja just den jag ville skulle hjälpa mig på min väg till framgång.

Otroligt, och omöjligt. Till och med ännu svårare än att välja nätleverantör där jag åtminstone kan kontrollera hur många megabyte jag vill ha och till vilken kostnad. I och med den här satsningen på jobbcoaching exploderar den marknaden och hur många aktörer som helst dyker upp på scenen, jag som är den som får "förmånen" att välja har ingenting annat att gå efter än deras alldeles egna lilla reklamskrift för sig själva - men jag får ju åtminstone VÄLJA SJÄLV - dvs jag har mig själv att skylla om det inte skulle fungera. Hur ska jag reklammatade lilla människa kunna göra ett val, hur vet jag att den jag väljer är en seriös person/firma, hur och var kan jag se om de nått något resultat tidigare och framför allt: hur mäter man ett sådant resultat?

Jag försökte bortse från bilder på leende glada människor (förmodligen fd arbetslösa), glassiga ytor och snygga typsnitt, sökte efter valideringar och kriterier som skulle kunna passa in på mig och vad jag trodde mig förstå vara viktigt. Det var inte lätt kan jag meddela. Till slut gjorde jag ett val, bortsåg från företag och människor som jag stött på tidigare av olika skäl och i olika sammanhang för att så lite förförståelse som möjligt skulle finnas. Till min jobbcoach vill jag komma som ett så blankt blad som det bara går. Det går naturligtvis inte. Min utbildning, min tidigare karriär, mitt funktionshinder och min arbetslöshet kommer de att ha, eller få, full insikt i och redan där kommer naturligtvis tankar och funderingar att uppstå.

Från och med måndag den 21 ska jag coachas i tre månader framåt. Tyvärr kan jag inte påstå att jag är odelat positivt inställd till tanken men jag ska försöka gå in i det hela med så öppet sinne som möjligt. Min största brist och begränsning lär förmodligen vara att jag anser att jag har en suverän utbildning och gärna vill arbeta inom den genren - jag vill inte "kasta bort" mina fyra års studier, och inte bara det; jag VILL verkligen ha den sortens arbetsuppgifter - annars hade jag ju knappast lagt så mycket tid, energi och pengar på att utbilda mig? Om någon skulle erbjuda mig kostnadsfri (vidare)utbildning skulle jag inte för ett ögonblick tacka nej, jag skulle lätt kunna bli den eviga studenten bara jag slapp bekosta det själv.

Vilket osökt för mig in på vad jag såg på Platsbanken idag: Tjänsten jag sökte på en friskola i höstas men inte fick eftersom jag var "för dyr" är utannonserad igen, knappt en månad in på terminen. Intressant. Kan det vara så att de snabbt upptäckte att de fick exakt vad de var villiga att betala för? Jag ska fundera på om jag ska skicka en ny ansökan, jobbet som sådant är i sig intressant men med en ledning som inte riktigt verkar veta vad de vill känns det mer tveksamt, den sitsen har jag suttit i tidigare och vet verkligen inte om jag vill sätta mig i igen. Livet är fullt av val - mer eller mindre lätta, mer eller mindre behagliga.....

 

GladaKatarina

15 september 2009 15:43

Gode Gud... Man vet inte om man skall skratta eller gråta. RING det där stället innan du söker, Catten. Sondera terrängen innan. Kolla vad som egentligen händer. Kan vara bättre än knäppcoachning - men också inte. :-/

http://gladakatarina.bloggplatsen.se

 

Yasha

15 september 2009 23:10

Har en polare som jobbar med jobbcoaching och får man rätt person är det guld värt. Hon jobbar i trakterna runt Lidköping/Kinnekulle/Skövde, men det är väl inte dina hemtrakter? OM det är i närheten... ja, du fattar.! Jag skulle ta chansen om jag var du.

Ang gamla ansökningen, det kan ju vara värt att slå en signal, som GladaKatarina säger. *håller tumme*

 

Catten

16 september 2009 11:07

Terrängen håller på att sonderas, det visade sig att jag tydligen hade kontakter "på insidan" *L*

Nej tyvärr Yasha, det där är MASSOR av mil från Catten - men jag är övertygad om att det finns bra coacher här i krokarna också, min fråga är ju bara hur man vet vem som är det liksom....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...