Jag betraktar mig som en hyfsat allmänbildad människa, jag läser mycket, snappar upp nyheter och händelser, har sett och läst nästan lite för många filmer och berättelser om Förintelsen, är ganska insatt i kommunistförföljelsen i USA under 50-talet och historielektionen var en av de få jag bevistade med glädje i skolan. Ändå blev jag lite rädd när jag läste Philip Roths roman "Konspirationen mot Amerika":

Han skriver målande om sin barndom i Newark under tiden för 2:a världeskrigets utbrott, om hur Charles "Lindy" Lindbergh, den världsberömde flygaren med välkända nazistsympatier väljs till president i USA och hur landet med honom i spetsen sakta förändras. Hur han tar sig till landets främsta post genom att styvnackat vägra att "offra våra unga män i ytterligare ett krig som inte angår oss". Hur han bjuder in bla von Ribbentop till vita Huset. Hur handlingsfriheten för landets 4 ½ miljon judar kringskärs och hur kongressen antar ett program vid namn "Hemman 42" i akt och syfte att tvångsförflytta människor med judisk härkomst till områden där de inte ska kunna "skapa ghetton" och därmed inlemmas i "the American lifestyle" - trots att ett försvinnande lite fåtal av dem är praktiserande judar. Han beskriver hur kända regimkritiker tystas ned genom finter som återkallade reklamkontrakt vilket gör att deras radioprogram läggs ner, om hur unga skiljs från sina familjer i statligt organiserade åtgärder och indoktrineras.

Halvvägs genom boken var jag tvungen att lägga den i från mig och ta en allvarlig funderare. Hade jag lyckats missa vad som försiggick då, har våra historielektioner så skickligt lyckats undvika ett mindre ärofullt kapitel i världshistorien? Så fängslande och verklighetstroget beskriver Roth hur det hade kunnat vara om Lindy hade accepterat nominationen till presidentkandidat 1940 istället för att tacka nej. Och jag fick anledning att fundera både över mina kunskaper och över hur lätt det faktiskt hade kunnat bli just så som Roth beskriver - om inte om funnits.....

 

Farbror Barbro

21 september 2009 09:40

E väl lite så det e med det mesta? Många tillfälligheter som styr vad som kommer att hända lång tid framöver. O även små ändringar kan få stora konsekvenser. Om man tänker på andra världskriget så såg det ju illa ut mycket länge. Om hitler hade varit bara lite mer balanserad kanske världen hade sett helt annorlunda ut idag?

 

Catten

21 september 2009 17:10

Vissa tillfälligheter är ju tyvärr inte bara "tillfälligheter" Farbror...Om Hitler hade varit lite mer balanserad tex, då hade han väl inte varit just den Hitler som önskade sig världsherravälde och drog igång allt han drog igång?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...