...egentligen är det det enda jag orkar: eeeeehhh.....

Fast som en bekant sa häromdagen: det hjälper ju inte att gnälla, ingen JÄVEL lyssnar ju ändå!   

Det är svårt att med ord riktigt beskriva hur jag mår, hur trött jag är. På jobbet är jag typ överlastad med jobb och idag fick vi klara besked om att trots att det trillar in mer och mer jobb så får vi inte utökad personal. Årets budget är överskriden - punkt slut. Det tråkiga är att vi inte fick veta det där om budgeten förrän vi suttit i drygt två timmar och filat på olika lösningar vad gäller utrymme, omorganisation osv. Pure waste of time, som inte prescis gör en piggare.

Den allmänna livssituationen skapar också en rejäl dos av den där svårhanterliga inre stressen, den som jag kan bita ihop rätt bra om men som tar sig uttryck i vad jag fått lära mig är klassiska beteenden: vippa på fötterna när jag sitter, bita på nagelbanden, vanka omkring när jag borstar tänderna, (ökad) irritation vid bilkörning och en del andra saker...

När jag gjorde ett självskattningstest på stresshanteringskursen som jag gick -07, så fick jag 38 markörer av 40 och det var ju....inte så bra? Där skulle jag definitivt inte hamna om jag fick göra om det idag, men nånstans mittemellan 15 och 20 skulle jag tro. Många av stressfaktorerna beror på Moment22- situationer....om jag inte gör det, så kan jag inte det, om inte A så händer inte B. Om jag väljer C så kanske både A och D går åt helvete, typ och det vill jag ju inte varken utsätta mig själv eller någon annan för. Alltså låter jag istället bli precis hela alfabetet och så ökar stressen.

Men snart är det jul!!!! säger kollegorna. Jaha, som om det på något sätt skulle minska press och stress? Möjligtvis för de som lever i frid och endräkt i Bullerbyfamiljer utan plastfarsor, halvsyskon, bonusbarn, ungars partners föräldrar, elaka styvmödrar och andra komplikationer. Och för de som slipper vara koordinatörer för alla de ovanstående....

Fast ja, det är ju faktiskt mer än en hel månad till julafton, allt hinner nog liksom bara flyta på plats innan dess? Den 12 december ska jag iallafall baka pepparkakor. Eller nej, jag ska inte baka, jag har "bara" styrt upp ATT det är dags....phew.

Och nu ska jag nog göra något åt den där tröttheten, iallafall momentant. Mina sömntåg har nämligen jäkligt glesa avgångar, det går ett typ nu och sen går inte nästa förrän framåt ett-tiden på natten   och det är "en gnutta" för sent när jag behöver stiga upp vid 5.30