Jag har känt henne i snart femtio år, men jag tror aldrig jag blir klok på min mamma. Jag tror ärligt talat inte att det ens GÅR att bli klok på henne och hur hon (knappast) fungerar.

Igår satt hon och ryade om hur folk (läs: två av mina barn) minsann aldrig tidigare velat delta i pepparkaksbak och julfirande som är påfresande och verkligen inte kommer att inträffa henna hos henne fler gånger och hur sjuk hon alltid blir när vi träffas och hur mycket cortison och penicillin hon måste äta och om trött och jobbigt och "åtminstone ha knytkalas" och morr och snäs och gnissel och gnäll och jag klargör att det inte förväntas att hon ska bjuda på middag och får bara dåligt samvete för att jag initierat till det där traditionsenliga pepparkaksbaket som hon yrar om vareviga år och vill helst bara avboka typ allting....

Idag ringer hon och säger att det är SÅ synd att hon inte kan få bjuda på middag när det ska bakas pepparkakor, hon har ju en gödkyckling stor som en hel kalkon i frysen!!!!! Och bjuder in till julfirande hemma hos sig, vi blir ju inte alls lika mycket folk som förra gången (min syster, svåger och deras dotter kommer inte) så det blir ju en heeeeeeelt annan sak och så himla mycket mindre jäktigt (samma ungar ska dra vidare till samma andra ställen som förra året) och är så förbålt len och inte ens överslätande utan verkar alls inte ens vara medveten om vad hon sa igår.

Och så begår jag kardinalfelet att faktiskt ge svar på tal, och ifrågasätta vad hon sa igår, vilket jag ska ta för sanning och hur det faktiskt fick mig att må.

Och då är jag ju förstår - som vanligt, höll jag på att skriva - den som är elak, för varför blir jag arg? Har jag verkligen sagt till ungarna att mormor inte vill fira jul med dem (mtp att de är 22, 24 och 26 så har de ju upplevet en och annan av mormors humörsvängningar och vet hur det kan låta) och hon som har en hel kalkon och det är klart att vi är välkomna men det blev fel för hon har ju INTE HUNNIT fram till att planera för julen!!!!!!!

Nä, men att jag har, och att det är jag som kommer att få ansvaret (från alla håll) att sköta logistiken och därför behöver inhämta åsikter och önskemål (från alla håll) för att alla ska bli så nöjda som möjlig, det har hon alltså inte tänkt på. Har hon tänkt på att jag också kanske börjar bli trött, och gammal, och trött och gammal och...sa jag trött?

Nej, det kanske inte är så lätt - och hänsyn har ju aldirg varit något av hennes paradnummer så vad förväntade jag mig?  Det är inte lätt, det här med högtider och firande....