Jag är förmodligen superdålig på det här med relationer, om en kollar min "trackrecord".

Ungdomskärleken G kunde jag inte behålla pga han prioriterade idrotten framför mig.

Barnens pappa L funkade inte alls på så oerhört många nivåer.

KK:n M visade sig vara en mytoman med flera relationer på gång samtidigt.

Himlastormande förälskelsen S ville egentligen helst att jag skulle vara hans ex.

Och så kom då T in i mtt liv....

Det kunde ha varit så himla bra, om inte.....

Jag har berättat för honom hur jag grät i början av vår relation, han såg det och han försökte trösta mig - men han frågade aldrig varför jag grät. Om han hade frågat hade jag (då) kanske heller aldrig berättat sanningen, att jag grät för att jag insåg edan då hur mycket _jag_ måste förändra _mig_ för att kunna ha en relation med honom....

Så, när jag nu efter nio på många sätt - för mig - omskakande år, säger att jag upplever att det inte fungerar längre, och vi "gör slut",  kommer överens om att vår break-up inte ska påverka hans relation med min pappa och mina barn, fortsätter ses helt vänskapligt och också fortsätter att ha en hyfsat tillfredsställande sexuell kontakt som vi är överens om att hålla just på sexuell nivå och så out of the blue får jag - som backat vad gäller massor av för mig viktiga "småsaker" i vardagslivet, som tex en bestämd middagstid, socialt umgänge, sexuella preferenser, matvanor, ja till och med flyttat närmare 30 mil från min familj till honom, till hans hemby med hans (uteslutande manliga) vänner   - veta att jag tydligen klagat på honom från allra första början och därmed förstört hans självförtroende tappar jag faktiskt en hel del av fotfästet i min vardag.

Det framställs som att jag är den som har ställt krav (tex på att han ska ha på sig rena kläder när vi går ut) och den som har "bossat" sin vilja fram vilket är det som slutligen resulterat i att förhållandet inte längre fungerar. Det nämns ingenting om vad jag gjort för att försöka bibehålla relationen, det sägs inget om att "it takes two to tango" och ja....det sms om anländer dagen efter och "ber om ursäkt OM" bättrar verkligen inte på saken. Be gärna om ursäkt, men stå för F*N för vad du dagt och gjort, inte för  OM jag tagit illa upp.

Jag tog illa upp, jag vill verkligen inte förstöra någons liv, inte ens utan medvetet uppsåt och senkomna ursäker är just det: senkomna.  Egentligen vet jag med bestämdhet vem jag är, men den här sortens svammel gör mig förbryllad....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...