för små saker.

Idag gick jag runt här hemma och blev smått orolig, jag svettades som en flodhäst. Började bli mer och mer orolig - är det klimakteriedags nu? Eller har jag fått feber av krigsskadan igen?

Tack och lov var det inget av det - det var SOLEN som tittade fram, och det med besked vilket innebar att jag hade 26 grader i mitt hem.

Thank God, for small mercys!

Fast jag vet inte vilket som är värst, att komma i klimakteriet eller att vara så förvirrad att man inte inser sambandet mellan strålande sol, fönstervägg och svettninger?

en miljon så hade jag spenderat den på resor och mina ungar" skrev jag för ett tag sedan. Det låter ju oerhört vackert, men rent krasst och verkligt så hade jag nog spenderat den på ENORMA mängder smärtstillande och sen tagit tag i att renovera min tandstatus.

Den är nämligen för jävlig.

En gång i forntiden var jag på tandregleringen i StoraStaden - jag var väl sisådär 10 -11 år och hade redan haft ett sånt där gominlägg på nätterna för att rätta till mina inåt(!)lutande framtänder. Jag använde nämligen napp när jag var liten, fram till den dag när jag var i treårsåldern och storken oförskämt nog kom flygande och nappnappade dem. Anyhoo - på tandregleringen pratade de vitt och brett om utdragning, fasta skenor, trådar, gummiband, behandling i ca 10 år och allt kändes over my head så jag fällde de i familjen senare så bevingade orden: "Nä, jag ska inte bli fotomodell så jag behöver inte ha så värst snygga tänder".

Vad de INTE berättade då - som jag fick veta när jag satt på tandregleringen med min egen äldste son flera år senare - var att tänderna förflyttas framåt i käken under hela livet. Så nu sitter jag här 30 år senare med ett bett som ser trettinitton resor värre ut än vad det gjorde då på 70-talet. Jag har naturligtvis begåvats med alla fyra visdomständerna som ytterligare ökar pressen på de andra tänderna. De två tänder, en upptill och en nertill, som för så länge sedan satt en aning bakom de andra syns knappt inte längre. Mina framtänder i överkäken har börjat luta ororväckande och jag har ständiga spänningar i käke och huvud.

Eftersom min barn så klart har ärvt min tandstatus men är kloka och tänkande varelser har de alla tre tandställning - inte för att bli snygga(re) utan för att slippa se ut som ett trasigt broräcke i truten när de är i medelåldern. Det är inte mycket jag ångrar i mitt liv - men att jag tog (och tilläts ta) beslutet att avböja tandställning, det kommer jag alltid att ångra!

är ju verkligen inte någon av mina favoritsysselsättningar - men för 14 miljoner hade jag också kunnat tänka mig att feja i Storkyrkan!

från igår som var "dagen från helvetet" av inga synbara anledningar alls är det här hittils en riktigt tippelitoppendag!

Den startade tidigt, med väckning av Ängelen inför terminens första skoldag redan 05.45 Det är INTE Catt-tid om det är så att någon mot förmodan lyckas missa det men jag vältrade mig ur sängen för att få se en jättepepp Ängel dansa runt i lägenheten - jag älskar att hon älskar sin skola!!!

Själv hade jag en viktig dejt på gång, med en finnig yngling på bilbesiktningen och det såg jag verkligen inte fram emot. Redan i höstas sa ju Lillefar att han inte var så jättesugen på att reparera mer på Escrutten "om det var mycket plåtarbeten". Med tanke på att vehiklen ifråga är från -91 så ÄR det mycket plåtarbeten på den och Lillefar och P20 gjorde en massiv (sista) insats och bötade på ett lappverk på undersidan, P20 sa med undergångston i stämman att jag INTE fick ha passagerare i baksätet eftersom det var risk att trampa igenom det något roststungna golvet.....

Så jag såg en framtid utan färdmedel framför mig. Kollektivtrafik är snarare ett begrepp än en verklig företeelse här i Byhåletrakterna nämligen. MEN!! Den finnige ynglingen som knackade med den otäckt sylvassa hammaren under Escrutten verkade både ha vaknat på rätt sida och bli positivt påverkad av dagens solsken för den appselut enda lilla tvåa jag fick var på CO-halten! Tjohooo liksom!!

Som en dagsbonus fick jag med mig P18 hem, hans far har kört sönder både sin egen och den lånade bilen så nu står de, som tidigare kunnat gödsla med bilar, helt utan kommunikationsmedel. Knappt hade vi bänkat oss vid kaffebordet förrän kära A dök upp med mumsigheter och vi fick oss en himla trivsam pratstund.

Ovanpå det skiner solen som en tok och tja, hade bara Hjärtat varit här också så hade dagen inte kunnat bli bättre!! =)

* Midvinterkyla av sällan sydsvenskt skådat slag

* Oavbruten skrapning av kondensfyllda bilrutor, främst insida

* Telefon från herr R, med tips/vädjan om att jag ska söka den omigen vakanta tjänsten.

* Upphämtning av Ängel och P18

* Stoppad av  blåljusblinkande polis och presterar utandningsprov

* Öppnande av julklapp från snyggot Å, underbart vackra ljuslyktor =)

* Dop av Wildavalp aka "Stålmannenhunden" i snabbgjord dopsjal av spetsgardin

* Glöggdrickning och stelfrusna tår vid Fiskestadsjöns kant

* Småprat i soffan

* Hemresa med akuthunger som leder till "The golden arches" - skräpigaste men snabbaste maten på vägen :(

* Avlämning av frusna men mätta barn

* Hopstötning med E i närheten av hennes hem to- be och inspektion av detsamma

* Vidarebefodran till T:s hus

* Avätande av fisksoppa med saffran, valnötsbröd och krämigt mogen Briéost

* Drickande av ljuvlig nektar i form av vitt vin

* Mumsande på olika nötblandningar, direkttimporterade av T från Dubai

* Härlig, ljuvlig, ojämförlig värme från två öppna spisar

* Nattesamtal från Hjärtat

* Försök till sovning framför en av tidigate nämnda eldstäder med två tokbusiga kattungar som använder mig som både avstamp och landningsbana

* Sovning

Aldous Huxleys "Du sköna nya värld" och inser att om han hade profeterat rätt då, 1932 så hade jag inte funnits idag.

Med det tankesättet hade embryot jag aldrig vaggats fram på ett löpande band, exponerats för rätt mängd solljus vid rätt fostervecka, indoktrinerats i sömnen via ljudinspelningar placerade under kuddarna i en enorm sovsal.

För i Huxleys framtidsvärld finns inga parasiterande samhällsoduglingar som tillbringar sina dagar på rygg i soffan med en god bok på magen.

Men å andra sidan - om inga sådana som jag producerats, vem skulle då läsa alla de där skrämmande framtidsskildringarna? Jag gillar mig själv rätt bra trots allt =)

ropa hej i glashus, inte sälja skinnet förrän man har fåglen i handen och så vidare men kors och kryss i taket, ta i trä och allt annat sånt: jag tror jag är frisk! Navelen är tät som en silikonpackning (viss överdrift där) och jag är inte längre fläckig som en hånskrattande hyena. Intressant nog har min så vanställda navel fått en helt ny design efter det här äventyret. Jag kan ju knappast påstå att den var snygg innan, varken Simon & Thomas eller Lulu Carter hade vojat sig över dess utformning och troligtvis inte heller erbjudit sig att försöka skapa "Sveriges snyggaste navel" av den men som den är nu nu vet jag inte riktigt......

Jorå, det är fortfarande nåt slags hål i magen, som navlar vanligtvis är men...nä, jag ska inte gå in på närmare beskrivning än så - det finns säkert fler navelfobiker därute än rara C som jag skrämde upp ordentligt igår med min målande berättelse. Det var så illa att jag till och med över sprakande mobiltelefonförbindelse hörde hur nackhåren reste sig på henne ;-)

En bra grej med nya vänner är att jag förstått att min arachnofobi är rätt simpel, jag kan nu i min bekantskapskrets räkna in emetofobiker (2 st), en navelfobiker, en fotfobiker och en lösgomsfobiker (!). Intressant på min ära - jag är en rätt plain person när det kommer till kritan ialla fall....

att man lär sig nåt nytt varje dag. Jag vet inte om det stämmer men här är ialla fall dagens (eller kanske snarare gårdagens) lärdom från Cattkorgen:

Oavsett hur gott det är med resterna av morsans Glasmästarsill så är det INTE smart att hetsäta det strax innan midnatt. Jag får halsbränna. Har jag halsbränna kan jag inte sova. Kan jag inte sova får jag inget vettigt gjort nästa dag. Får jag inget vettigt gjort får jag prestationsågren. Får jag prestationsågren hetsäter jag Glasmästarsill......

Snacka om moment 22?